Detta är ett budskap från vatten-nymferna för de som är i en svår situation eller sörjer. Det är ett helande budskap avsett att lyfta din ande och stödja dig genom det svåra.

Vatten-nymferna hör till den icke-fysiska naturvärlden – det så kallade elementär-riket. Vatten-nymferna är nära besläktade med Sjöjungfrun – som levde i Lemuria.

Lemuria var en semi-fysisk värld där elementär-riket var mer känt och aktivt kommunicerande med den semi-fysiska världen.

Sjöjungfrun har negativt karma till den här världen. Men det har inte Vatten-nymfen. Vatten-nymferna känner ändå enorm medkänsla med Sjöjungfrun som fick uppleva fasan i att sitta inlåst i ett akvarium och sedan blev avrättad för att andra vill utvinna den eviga ungdomens gåva genom att dricka hennes blod. Händelsen skedde under Anunakkis era och den bär eko genom alla världar.

Vatten-nymfen rör sig i friska sjöar och flytande vattenmassor som åar och bäckar. Vatten-nymferna har enorm empati och simmar omkring de människor som behöver känna stöd.

Det är vatten-nymfernas natur att närma sig de lidande och sörjande och hålla dem i enorm medkänsla och empatisk kärlek. Det är den frekvens som vatten-nymferna upprätthåller och kommunicerar genom.

Precis som människan har allt liv både syfte och mening. Det uppfyller varje varelse att få en möjlighet att uppfylla syftet.

Vatten-nymfen vill berätta mer om Sjöjungfrun eftersom sjöjungfrun är ett exempel på en så kallad empat som blev förledd av de som kallas narcissist och psykopat.

Dessa var okända för Sjöjungfrun eftersom den typen av arketyper inte fanns i Lemuria – där Sjöjungfrun kom ifrån. Sjöjungfrun blev förledd att ställa upp som underhållning i ett gigantiskt akvarium.

Ur vatten-nymfernas synpunkt skulle detta aldrig hänt ifall Sjöjungfrun varit mer kunnig om andra världar och den förklädda ondska som förekommer i dessa världar.

Att ha ett öppet hjärta och bara göra gott var sjöjungfruns natur. I en polariserad värld som den tredimensionella väcker ett sådant sätt att vara antingen en respons av samma sak eller annars det motsatta. Stor kärlek, glädje och empati kan väcka stort hat.

Sådant hat kan vara antingen öppet och synligt eller förklätt och förtäckt bakom en inställsam och leende yta. Vibrationen av hat har en lukt som vatten-nymferna inte tycker om och känner på läng väg.

Vill någon ha hjälp att avgöra om en person är autentisk eller manipulativ och förställd kan vatten-nymferna hjälpa till med avgörandet.

Vi har alla gått igenom förluster och besvikelser, planer som gått åt pipsvängen och drömmar som gått i kras.

Oavsett vad vi förlorat – en peson, en dröm eller en del av vår grundtrygghet – så finns det något gemensamt för alla.

Vi kan inte förlora något utan att vi haft något. Det vi haft blir för alltid en del av oss och kommer därför aldrig att lämna oss helt.

Ifall vi förlorat något, sett drömmen slockna eller mattan dragits undan från våra fötter så heter det att när något av stort värde lämnar oss så är det en omdirigering av våra liv som förr eller senare kommer att resultera i något annat som är mera rätt för oss och den vi är på väg att bli.

Ibland kan vi förlora något såsom en partner för en tid eller delvis. Vi kan hamna i en fas av omdirigering av vägen under tiden som den yttre strukturen för relationen stannar kvar.

Ibland behöver vi göra en justering av livsdrömmen. Det kan vara så att ett karma eller en portion av dharmat är avslutat.

I tomrummet går vi in i drömtiden för att åkalla nästa fas av vårt dharma. När vi höjer vår vibration blir mer av vårt dharma synligt för oss. När jorden höjer sin vibration blir mer av det kollektiva dharmat tillgängligt för alla.

För att påbörja en ny fas måste vi först avsluta den gamla. Ju mer vi protesterar mot att det gamla släpper oss desto svårare blir det att gå vidare mot tomrummet innan vi möter det nya.

Sorgen har sin tid och är en del av att leva. Ibland kan sorgen handla om hur vi blivit behandlade eller vad andra människor gjort mot oss. Det kan även handla om vad vi gjort mot andra och det kan handla om vad vi tillåtit andra att göra mot oss.

Ibland drömmer vi en dröm som andevärlden lämnar oförverkligad för oss. Många av oss upplever barnlöshet, skilsmässor, sjukdomsfaser och uppsägningar, isolering eller ekonomisk nöd. Vi kan uppleva psykisk misshandel, narcissistisk gaslågning, hot mot vår person eller annat.

Det som händer kräver att vi tar tid att känna och uppleva de autentiska känslorna. Ju större olycka vi upplever nu desto större lycka kommer senare. Så fungerar polariteten och andlig lag om rytm.

Vi kan inte uppleva det positiva utan att också uppleva det negativa. Vi kan inte bara ha positiva känslor eftersom en förankring av positiva känslor kräver att vi är villiga att känna allt.

Ju mer vi integrerar polariteter av ont och gott, lidande och lycka  – desto mer amalgameras polariteterna och vi upplever ett synkroniserat ljus som kan upplevas som en konstant och högre lycka.

Vi behöver inte bekymra oss om våra fiender eftersom de alltid kommer att få sitt karma utdelat av universum enligt deras behov.

Vi behöver inte hämnas och vi ska försöka att undvika att önska dem karmisk bestraffning. Vi kan istället önska dem mognad och insikt – vilket är målet med allt liv och växande och målsättningen för all legitim karmisk konsekvensupplevelse.

Har vi utsatts för stark påverkan av andra kan det hända att vi skyddat vår livsdröm genom att gömma den och i stället levt efter någon annans vilja och dröm.

En sådan upplevelse kan betyda att vi böjt vårt syfte och att sanningspunkten för vårt liv hamnat ur fas.

Sådant korrigeras enligt Carlos Castaneda med så kallad knackning. Det vill säga man slår på den energimässiga triggerpunkten tills den kommit tillbaka till sitt rätta ställe i ryggraden.

De andliga guiderna och förfäderna kommer att göra sådan knackning för att korrigera våra sanningspunkter. Knackningen kan komma att ske i form av otrevliga upplevelser som hjälper oss att byta riktning och bli mer ärliga mot oss själva.

Många har alltid levt efter andras vilja – våra föräldrars, släktingar, lärare, inflytelserika vänner, media, våra barn, chefen osv. Det faller sig till slut så naturligt att vi inte ens vet av något annat sätt att leva.

Har vi levt på det sättet kan vi ha mycket att förlora innan vi kan leva genom vårt autentiska jag och vårt dharma – med livsdrömmen förankrad i vår egen sanningspunkt.

Ett liv som vi lever för att tillgodose andra är ett bortkastat liv. Förlorar vi något som inte var förankrat i vår sanna livsdröm innebär det att vi nu har utrymme att påbörja levandet av vår egen livsdröm.

Sänd alla tankar, känslor, emotioner och drömmar som inte är dina tillbaka till sina rätta ägare.

Vi kan aldrig processa andras karma eller känslor eller leva deras dröm. Ser vi andra omkring oss leva vår dröm så måste vi kalla tillbaka drömmen och sända tillbaka det vi tagit på oss från dem.

Ingen annan kan någonsin bli lycklig av vår dröm – det kan bara vi själva bli. Har vår dröm blivit böjd av någon annans vilja måste vi räta ut den nu.

Vi kan inte tillgodose andras dröm om oss genom att ändra oss efter deras vilja.

Det finns de som inte vill något annat än att ha makt över oss och trycka ner oss. Vi måste skydda vår dröm från den typen av personer genom att minimera och helst eliminera deras inflytande och plats i våra liv.

För att leva vår egen dröm och bli strakare i den måste vi vara beredda att möta motstånd och försvara oss.

Även om vi inte känner till hela vår dröm så kan vi alltid ta ett steg i rätt riktning redan nu.

Vill vi odla tomater så gör vi det, vill vi övernatta ensamma ute i skogen så gör vi det, vill vi måla tavlor så gör vi det, vill vi strunta i att bjuda på parmiddagar så gör vi det.

Oavsett hur stora eller små våra steg i rätt riktning än ter sig – så är ett litet steg i rätt riktning alltid bättre än ett stort steg i fel riktning.